Basebo

Äldsta benämningen av Basebo är på 1500-talet i kyrkobokföringen. Eftersom grannbyn Sönnerhult omnämns redan på 1300-talet fanns det kanske även här bosättning redan tidigare. I början (1546) skrevs Baßebode, namnet förändrades till baßebodha (1577), baßegerde (1598), Baßeboo (1680), Basebo (1714), Bassebo (1880) och sen 1945 stavas det Basebo. Namnet “Basebo” har troligen samband med det fornsvenska tillnamnet Bassi; Basse kunde användas som beteckning för en vildgalt, bjässe eller stor karl (Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala).

Sverige hade i slutet av 1700talet ca 2 mio invånare och växte till ca 4 mio invånare år 1860(Sverige idag: 10 mio). 1896 öppnades en skola i Sönnerhult (nuvarande missionskyrkan), som blev så småningom för liten och ersattes 1910 med en ny skolbyggnad i Basebo. Där var det som mest upp till 40 eller 50 barn (årskurs 1 till 6, senare 3 till 7). Men för skolåret 1955/56 räknades det med bara 10 barn och då blev skolan nedlagd. Efter några år, där skolan ägdes av Basebos hembygdsförening, såldes fastigheten till en av hyresgästerna (köpekontrakt för 14 000:- SEK i 1967) och hembygdsföreningen upphörde. Nu är skolan i privat ägo.

Det fanns människor i Basebo redan på järnåldern (i a f har man hittad lämningar) och den “moderna” bosättningen går nog tillbaka till 1500-talet eller 1600-talet. Mellan mitt hus och sjön Nerbjärken, lite längre ned bredvid det nuvarande Basebo 4 fanns förmodligen byns första hus.

När vi tittar på vårt eget hus, så var första ägaren torpare Nils Petter Petersson, född 10-08-1816 i Käreby. Han vigdes 26-12-1838 med Lisa Carin Jönsdotter, född 15-10-1816 i Kvarnarp. De fick fyra pojkar, född mellan 1841 och 1861, och två döttrar född 1839 och 1844. Det kan förmodas att Nils Petter byggde huset efter vigseln och innan det första barnet föddes, alltså runt 1839.

En närmare datering har vi inte kunnat få fram hittills och är alltid tacksam för vidare uppgifter.
Nils Petter och Lisa Carin ligger nu begravda på Vena kyrkogård.

Huset gick över till första sonen Johan August (född 18-06-1841). Han hade det svårt med ekonomin och fick lämna över till det sistfödda barnet, Axel Edvard (född 26-05-1861). Från honom ärvde sin dotter Judit Linnéa Ingeborg huset.

Nils Petter Petersson
   Nils Petter Peterson Georg Axelsson, Terese Fallegård
(Carlsson), läraren Darin, Arvid
Fallegård (Carlsson), Judit Axelsson,
Enny Axelsson med Agnes på armen,
Karl Axelsson. Sittande:
Nämndemansmor i Basebo,
Maria och Axel Nilsson medbarnbarnet Vivan (Jansson).
Nämdeman Nilsson har bjuditskollärare Karl Darin på snuspå husets veranda.Till höger Nilssons fru. 1917.

När Judith gifte sig med Algot Karlsson köpte de gården mitt emot (där numera Åke Nilsson bor). För att kunna genomföra köpet avyttrade de huset till Ellen Karlsson i 1928.

Här kan du se Judith på kort (tack till Monika Larsson, Sibbhult):

judit-och-Alice.jpg

Hon sägs ha varit en mycket bestämd kvinna, hon fick det mesta hon ville.

judit-och-Alice.jpg judit-och-Alice.jpg

Längst ut till vänster sitter Judith,
hon håller handen med Alice Svensson.

Judith främre raden i mitten. Vänster om henne
bästa väninnan Alice Svensson från Sönnerhult.

1936 blev det en telefonväxelstation i huset, det var ca. 10 telefonabonnenter i området. Om man ville föra ett utlandssamtal, blev man vidarekopplad till Vena, annars var det Basebos växel som gällde!

Samma år avstyckas Basebo 1:8, som förr var del av Basebo 1:3.

Flygfoto av Basebo 3 under 40talet.
Observera åkrarna på tomten!

Flygfoto av hela Basebo  under 40talet. Observera dåtidens läge av vägarna!
Och det var mycket mer åkermark
och öppna landskap på den tiden.

Från Ellen Karlsson, som troligen var ogift, gick huset 1935 vidare till hennes son Ture. Han dör ogift och utan barn, då går huset 1979 över till Ellens barnbarn Britt, som är dottern till sin syster Lisa. Britt på sin sida gifte sig med Jimmy (efternamn inte känd). De hade inga barn.

Britt sålde 1982 huset till Bengt Olof Karlsson och Alf Åke Karlsson, som nog knappast använde huset som bostad, utan såg det mer som investeringsobjekt. Tre år senare (1985) sålde de vidare till John och Birthe Christensen, inflyttad från Danmark. Under deras vistelse fick huset ett rejält om- och tillbyggnad, med inredd vind, ny hall och Bad/WC, trekammarsbrunn, nya ytterdörrar och fönstrar, mm.

När John och Birthe ville flytta in till Hultsfred tätort, köpte vi huset i 1996. Det var i några år vår semesterbostad, innan vi flyttade dit permanent i 2003. Under tiden (1998) ändrades adressen till Basebo 3.

2004 byggdes gäststugan på tomten. Lite senare förvandlades svinstallet till verkstad och hönshuset togs i bruk igen. 2011 flyttade hönsen dock till andra änden av uthuset, där de fick ny och egen bostad i en nybyggt växthusannex. 2009 genomgick bostadshuset p g a gammalt, oåtgärdat vattenskada och vissa konstruktionsfel (mjuknade asfaboardskivor under bjälklaget) en omfattande renovering med nya golv på hela bottenvåningen. Det blev såpad trädgolv, förutom i hallen överallt kilsågad sådan. Samtidigt fick övervåningen, där jag var tvungen att byta den trasiga takisoleringen, en ryggås och de tvärgående bjälkarna togs bort. 2012 isolerade jag bortre delen av övervåningens tak och 2013 den högre delen, sen dess är hela takisoleringen i linull och huset andas igen. Under tegeln ligger spantaket kvar, spanet kommer förmodligen från vattensågen i Brunsvik. Jag passade även på att sätta in ett större fönster i sovrummet när jag isolerade taket, det är husets enda äldre fönster (som inhandlades begagnad i Qvarnarp, Eksjö). 2014 totalrenoverades tvättstugan i uthuset p g a mögellukten i dess gipsskivor. Då förbättrades samtidigt isolieringen från 5 till 20 cm (vägg) resp 15 till 35 cm (tak).

Om du är intresserad av en grafisk framställning av historian och familjeförhållanden, klick här! Vissa detaljer är osäkra / omstridda, jag är jättetacksam om du kan höra av dig med mer information!!!

Ett stort tack till Karin Nilsson och Gösta Larsson och Monika Larsson för upplysningar och de fina korten!